Från pågående (april 2026) forskning från Luleå Tekniska Universitet (LTU):

”Så här ser den krympande rörelsefriheten ut i faktiska tal i en och samma släkt när vi kartlägger fyra generationer:

Åsa, 7 år 1955, 2 626 748 m2. (≈ 368 fotbollsplaner)
Jonas, 7 år 1976, 472 345 m2. (≈ 66 fotbollsplaner)
Fanny, 7 år 2003, 54 944 m2. (≈ 7,7 fotbollsplaner)
Frej, 6 år 2025, 2 635 m2. (≈ 0,37 fotbollsplaner)

Det är hisnande siffror. Och, igenkänningen för de som är födda på 60- eller 70-talet är stor. Vi cyklade på äventyr, lekte i närliggande skog eller besökte vänner i andra kvarter.

Ramlade vi fick vi trösta varandra, eller oss själva. Vi tilläts en stor rörelsefrihet, på egen hand. Något vi i dag paradoxalt nog
inte låter våra barn eller barnbarn uppleva.”

(Omräkning till antal fotbollsplaner gjordes med hjälp av ChatGTP: En fotbollsplan brukar räknas som ungefär 7 140 m².)

(Foto hittat på Nätet efter sökning på ‘I am no bike helmet no seat belt survivor‘)

Introduktion

När jag fick höra om den här forskningen från Lulä[1] tekniska universitet så var jag bara tvungen att göra lite egen och anpassad analys av vår släkts förhållanden.

Johan
Austin, maj 2026

NO INFORMATION FROM and INCLUDING J&P may be shared in any forms of social media without the written consent by J&P. See also https://jandp.biz/privacy/socialnetworkdangers/ and https://jandp.biz/contact/
NO REDISTRIBUTION OF ANY CONTENTS IS ALLOWED WITHOUT WRITTEN CONSENT FROM US.

Mer om The J&P Private Collection finns på jandp.biz/mlabs/collection/.

[1] Luleå Tekniska Universitet (LTU; www.ltu.se) – min alma mater (Johan, M.Sc. Computer Science) och som man säger däruppe – Lulä, inte Luleå. För övrigt formellt Luleå Tekniska Högskola (LuTH) på min tid.

Dokumenthistoria

Release	User	Notes
Maj 2026	JS	Ursprungsdokumentet – En första sammanställning (14 sidor)
Maj 2026 #2	JS	Kökarvarianten – tagit bort sektioner för Berga och Liden (8 sidor)

Sammanfattning

Vi har alla haft det väldigt bra! Eller hur!?!

Med mycket roliga minnen från barndomen, med rörelsefrihet, mycket natur, djur, land, skog, vatten – överhuvudtaget friheten att upptäcka allt möjligt, och fått mycket att fördelarna som vår fria barndom gett oss sen dess. (Se baksidor av att INTE fått/få i artikeln i Appendix A Debattartikel Aftonbladet 2026-04-25 nedan.)

Forskningen [LTU]	Vilka är ”vi var barn”	Rörelsefriheten ”vi” hade
Åsa, 7 år 1955, 2 626 748 m2.	”Märrgårdsbarnen”, vår ömma mor Marianne med syskon	Liden: J gissar/uppskattar runt 3 till 6 miljoner m². ✅✅ Upp emot 2 ggr jämfört m. forskningen.
Jonas, 7 år 1976, 472 345 m2.	”Bergabarnen”, ”Syskonen” JDPT; Johan, David, Petter, Tove	Berga: 2-3, till 28, miljoner m² ✅✅ Kökar: 3+ miljoner m² ✅✅ 4 ggr och upp jämfört med forskningen.
Fanny, 7 år 2003, 54 944 m2.	”Kusinerna” JSEN; Josefin, Stina, Elin, Nisse	Lite mer variation eftersom växte upp i mer varierande miljöer men ändå mycket yta. ✅
Frej, 6 år 2025, 2 635 m2.	Leia (född 2023)	Än så länge har BETYDLIGT mer yta än motsvarande barn av idag. ✅

(Terminologin med ”Syskonen” JDPT och ”Kusinerna” JSEN är vad jag J har använt under senaste åren runt fixanden med testamenten och dylikt och är strikt Särkinens-nedåt-hierarki.)

Kökar – 1 km radie, > 3 miljoner m²

Cirkel med 1000 m radie ger 3 141 593 m² yta.

Där i början av 70-talet med farmors nybyggda eka, runt 1971+, J&D runt 7&5 år resp., med Klas J, Micke D (Skällsta), Idos – Jan-Erik, …. Med roende och snart också en 3,9 hästars Archimedes Penta – snurra så drog vi runt Högholma, inklusive Högholmskläppen/Askläpp , Svärtskär, Röggoskärsströmmen, … fiskandes och badande, och påkörningar på grund (pappa gav till slut upp att köpa brytpinnar i mässing till oss och vi fick svetstråd och avbitare att klippa egna pinnar från) till Idos i söder, till Södra och Norra Rönnskär i norr, med Hjalmars bad och simmande över till Gåsholm, och vad det led senare även hela vägen ut till Karlherren (en bit utanför kartbilden).

Figur 1: Kökar – 1 km radie, > 3 miljoner m²

Lite bilder från J&P Private Collection/CJS 1971 och 1972. Med pappa CJS, Johan, David, Petter, Klas J, Micke D.

…

Appendix A Debattartikel Aftonbladet 2026-04-25

(Forskningen: https://ltu.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/2026-04-28-ltu-forskare-i-debatt-om-barns-minskade-rorelsefrihet)

Debattartikeln från https://aftonbladet.se/debatt/a/0pvVVA/ditt-barns-rorelsefrihet-mindre-an-betande-kor

Mindre rörelsefrihet än en betande ekologisk ko

Debattörerna: Vi har kartlagt fyra generationer barn

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2026-04-25

DEBATT. Under de senaste generationerna har barns möjlighet till fri mobilitet minskat kraftigt. Barn blir alltmer stillasittande och det får allvarliga konsekvenser för fysisk och psykisk hälsa. Samhället behöver nu ta krafttag för att ge barn bättre förutsättningar för ett hälsosamt liv. Att stärka ungas fysiska och psykiska hälsa är dessutom en central del i att bygga ett mer motståndskraftigt Sverige, där nästa generation rustas för att hantera och anpassa sig till en allt mer komplex och oförutsägbar värld. Vi måste skapa en miljö som uppmuntrar rörelse och lek, inte en som främjar bilåkande och stillasittande. På uppdrag av regeringen genomförs 2026 en nationell kraftsamling för ökad rörelse, för att nå god och jämlik hälsa. Målet är ett samhälle som främjar rörelse, där rörelse är norm. Arbetet handlar bland annat om hur samhället planerar, bygger och förvaltar transportsystemet. Det påverkar vilka transportmöjligheter som finns och hur människor rör sig i vardagen.

Stationär och vuxenstyrd lek

I en pågående studie av barns självständiga rörelsefrihet kan vi tyvärr konstatera att under de senaste generationerna har barns möjlighet till fri mobilitet, alltså att röra sig självständigt i sin närmiljö, minskat markant. Barnens lek har gått från äventyrliga upptäckter av närområdet till stationär och vuxenstyrd lek. Rörelsefrihet existerar inte längre i praktiken. Det är den slutsats som kan dras av vår faktainsamling.

Faktum är att betesmarken för en ekologisk ko rekommenderas till 7 000 kvadratmeter av Jordbruksverket och rörelsefriheten för en sexåring i dag sällan i praktiken är större än en tredjedel. Ofta mindre. Rörelseutrymmet för våra barn har gått från mil till meter på en livstid. I den pågående studien av barns mobilitet har vi undersökt generationer i flera familjer och utvecklingen är skrämmande: Frej, sex år 2025, rör sig på 0,1 procent av ytan som Åsa rörde sig över när hon 1955 var sju år.

Så här ser den krympande rörelsefriheten ut i faktiska tal i en och samma släkt när vi kartlägger fyra generationer:

Åsa, 7 år 1955, 2 626 748 m2.
Jonas, 7 år 1976, 472 345 m2.
Fanny, 7 år 2003, 54 944 m2.
Frej, 6 år 2025, 2 635 m2.

Det är hisnande siffror. Och, igenkänningen för de som är födda på 60- eller 70-talet är stor. Vi cyklade på äventyr, lekte i närliggande skog eller besökte vänner i andra kvarter. Ramlade vi fick vi trösta varandra, eller oss själva. Vi tilläts en stor rörelsefrihet, på egen hand. Något vi i dag paradoxalt nog inte låter våra barn eller barnbarn uppleva. Det för med sig att barn rör sig mindre, får färre tillfällen till spontan lek och utvecklar i mindre grad självständighet och lokalkännedom. Dessutom minskar deras sociala kontakter i närområdet. Totalt sett påverkas barnens både fysiska och psykiska hälsa negativt. Minskad fri mobilitet handlar alltså inte bara om rörelsefrihet, utan också om barns möjlighet att växa och utvecklas på egna villkor.

Några av konsekvenserna av minskad fysisk aktivitet är:

Sämre kognitiv förmåga. GIH:s studier visar att fysisk aktivitet helt enkelt ökar blodflödet till hjärnan vilket frisätter ämnen som i sin tur ökar inlärningsförmågan.
Psykisk ohälsa. Stillasittande har en tydlig koppling till ökad risk för ångest och depression. Rörelse bromsar stresshormonet kortisol.
Benskörhet. Det är som barn vi bygger bentätheten, när vi växer. Utan belastning blir benstommen skörare.
Sämre motorik. Balans och koordination utvecklas sämre, vilket gör att barnen upplever fysisk aktivitet som obekväm, vilket kan leda till ökat stillasittande.

En tydlig bakomliggande faktor för barns minskade rörelsefrihet är att trafiken har ökat. Många föräldrar är rädda för trafikolyckor och nekar därför barnen möjligheten att cykla själva, även om antalet olyckor aldrig varit så lågt. Föräldrar har också en ökad oro för att barnen ska utsättas för brott, även om polisens statistik talar för en tryggare tillvaro. Den digitala utvecklingen, där barnen leker mer med sina kompisar via dataspel och digitala skärmar i sitt eget hem är en annan orsak till ett ökat stillasittande. En annan viktig faktor är att stadsplaneringen alltmer utgått från biltrafikens behov i första hand. Och under de senaste 25 åren har hälften av alla kommunala lekplatser försvunnit, visar en studie gjord av Sveriges lantbruksuniversitet 2023. Med andra ord, vi skapar en miljö som inte främjar lek och rörelse.

En ekologisk ko behöver 7 000 kvadratmeter betesmark, det vet vi, men hur många tusen kvadratmeter behöver våra barn för att de ska ha en hälsosam utveckling?, frågar sig undertecknarna. Foto: Fredrik Sandberg/TT

För tre år sedan manade vi via vår forskning till nya nationella rekommendationer för aktiva skoltransporter, att våra barn skulle få gå eller cykla till skolan för att tillgodogöra sig daglig aktiv rörelse. Ett arbete som uppmärksammades och som nu har lett till att Trafikverket i samband med den nationella kraftsamlingen argumenterar för att fler barn bör få gå och cykla till skolan, på ett tryggt och säkert sätt. De ställer sig bakom den uppmuntrande rekommendationen ”Aktiva skolresor”. Det är ett väldigt bra och välkommet steg, men det räcker inte som ensam åtgärd.

Stadsplanera för barnens rörelse Hur kan vi då som samhälle förändra detta – för barnens skull? Vi ser ett antal strukturella förändringar som skulle ge en positiv effekt på både kort och lång sikt:

Aktivera barnen i skolan. Garantera fysisk aktivitet varje dag i skolan. Idrottslektioner räcker inte. Rörelse måste integreras i hela skoldagen. Aktivera lektioner med kroppsligt lärande och utflykter. Säkerställ aktiva raster.
Stadsplanera för barnens rörelse. Säkerställ fler trygga gång- och cykelvägar. Skapa fler lekplatser och tillgängliga grönområden utomhus.
Barns rätt till fysisk aktivitet måste ses om en jämlikhetsfråga. Alla barn har inte tillgång till organiserad idrott eller aktiva fritidsmiljöer. Avgifter till lagidrott eller lekland riskerar att göra rörelse till ett privilegium för de som har råd.

Återigen, en ekologisk ko behöver 7 000 kvadratmeter betesmark, det vet vi, men hur många tusen kvadratmeter behöver våra barn för att de ska ha en hälsosam utveckling? Och, vad är samhället – egentligen – redo att investera för att ge våra barn ökad rörelsefrihet? Barn behöver inte fler uppmaningar om att röra på sig, de behöver ett samhälle som ger dem fler möjligheter att göra just det.

Anna-Karin Lindqvist, professor i fysioterapi och hälsopromotion Luleå tekniska universitet

Anna Niska, forskningsledare Statens väg- och transportforskningsinstitut

Carolina Klüft, Verksamhetschef Generation Pep

Per Hasselberg, ordförande i Cykelfrämjandet

Per Nilsson, professor i pedagogik och rektor på Gymnastik- och idrottshögskolanCecilia Winberg, förbundsordförande, Fysioterapeuterna

Appendix B Till alla barn som överlevde

MYCKET har definitivt blivit bättre med tiden, HAR utvecklats åt rätt håll. Noterade t.ex. att Sverige officiellt häromdagen blivit rökfritt[1]. Alkoholkonsumtionen i Sverige minskar successivt (med ett undantag – de över 65 år, och framför allt kvinnor). Bilbälte blev lag 1975 (framsäte; alla över 15 år i baksätet 1986, också barn 1988), bilstol 1988. Det är väl ingen av oss som vare sig cyklar eller åker skidor utan hjälm nuförtiden. Bly ÄR farligt!

[1] Mindre än 5% av population som röker, WHO definition.

Men roligt hade vi! Och fortsätter ha!! Life Is Good!!!

EOP